Argument för En Bättre Sits

Vill du också vara med och bidra till att Stockholm-Mälarregionen och Sverige kan fortsätta växa? Här har vi samlat argument som du kan använda för att påverka i din vardag. Klicka på argumenten nedan för att hitta vad som är relevant för just dig.

En bättre sits för Uppsala

Ostkustbanan mellan Stockholm och Uppsala är en av landets hårdast belastade järnvägssträckor. Här reser dagligen över 40 000 pendlare mellan Uppsala, Knivsta, Arlanda, Kista och Stockholm. Här sker också en stor del av såväl Stockholm-Mälarregionens som rikets tillväxt i befolkning och sysselsättning.

Ett nytt dubbelspår från Uppsala till länsgränsen Stockholm/Uppsala bidrar till att stärka konkurrenskraften genom att både transportsystemet och bostadsbyggandet kan utvecklas i takt med den snabba befolkningsutvecklingen. Det ökar också tillgängligheten till arbetsplatser från Uppsala inom 60 minuter med kollektivtrafik, från ca 500 000 till drygt 950 000, samt ger en ökad tillgänglighet från norra Sverige till Arlanda och Stockholm.

För att klara utvecklingen och en högre trafikbelastning krävs även åtgärder för bättre vändkapacitet, utökad fordonsuppställning och serviceplattformar vid Uppsala central. Därtill ett trimningspaket för att möjliggöra den tågtrafik Mälardalstrafik kommer att upphandla och en utveckling av pendeltågstrafiken.

En ny station för regionaltåg i Solna är därtill angeläget för en bättre samordning mellan regionaltåg, pendeltåg, tunnelbana och spårväg.  Det skapar nya förutsättningar att binda samman nodstäderna i Stockholm-Mälarregionen med regionala stadskärnor i Stockholms län. Kompetensförsörjningen stärks, vilket gynnar näringslivets utveckling och konkurrenskraft.

Dessa nationella investeringar är en nödvändighet för ett fossilfritt resande, en ökad framkomlighet i Stockholm-Mälarregionen och en minskad trängsel i landets mest högbelastade trafiksystem. Kostnader för trängsel och förseningar har beräknats överstiga 6 miljarder kronor per år enbart i Stockholmsregionen, varav merparten i kollektivtrafiken. Inte minst kapacitetsbrister i spårsystemet medför stora samhällskostnader för arbetspendlingen. Samtidigt står spårtrafiken för en mycket liten andel av utsläppskostnaderna, vilket gör det angeläget att åtgärda bristerna